Högsta Förvaltningsdomstolen fastslår i en dom (mål nr 1293-17) att fastighetsmäklarlagens bestämmelser om förmedling till eller från närstående även omfattar begränsade uppdragsavtal, s.k. skrivuppdrag. Mäklaren hade i den aktuella förmedlingen i uppdrag att förmedla en bostadsrätt för vilken hennes chefs make visade intresse, varför mäklaren helt i enlighet med gällande närståenderegler sade upp uppdraget. Chefens make blev slutligen köpare av bostadsrätten varpå den tidigare uppdragsgivaren frågade mäklaren om denne kunde hjälpa till med att upprätta köpehandlingarna, vilket mäklaren åtog sig.

Fastighetsmäklarinspektionen meddelade mäklaren en varning och menade att en fastighetsmäklare inte ska kunna kringgå regeln om förbud mot närståendeförmedling genom att säga upp ett förmedlingsuppdrag för att i nästa skede istället ingå ett skrivuppdrag avseende samma förmedlingsobjekt. Vidare menade Inspektionen att mäklaren objektivt sett inte uppfyller kravet på opartiskhet i en sådan situation och att det strider mot god fastighetsmäklarsed samt kravet på opartiskhet att ingå ett skrivuppdrag med säljaren när köparen är en till mäklaren närstående person.

Mäklaren överklagade Inspektionens beslut till Förvaltningsrätten och anförde bl.a. att fastighetsmäklarlagens närståenderegler endast är tillämpliga vid förmedling och att ett skrivuppdrag inte utgör förmedling i lagens mening. Förvaltningsrätten, därefter Kammarrätten och slutligen Högsta Förvaltningsdomstolen gick dock samtliga på Fastighetsmäklarinspektionens linje. Högsta Förvaltningsdomstolen yttrade i sin dom att syftet med förbudet mot närståendeförmedling är att mäklarens ställning som opartisk mellanman inte ska rubbas och att samma argument kan åberopas för att en mäklare inte heller bör åta sig andra uppdrag som någon närstående har intresse i.