Reporäntan oförändrad på −0,25 procent

Efter flera år med hög tillväxt har svensk ekonomi, liksom ekonomierna i vår  omvärld, gått in i en lugnare fas. Inflationen är sedan början av 2017 nära målet på   2 procent. Även om konjunkturen dämpas lite snabbare än väntat fortsätter resursutnyttjandet att vara högre än normalt och bidrar till att inflationen förblir nära målet. Direktionen har beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,25 procent. Liksom tidigare väntas räntan höjas mot slutet av året eller i början av  nästa år. Låga räntor i omvärlden och ett försämrat stämningsläge innebär dock att räntan därefter väntas höjas i en långsammare takt än i föregående prognos.

En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, hålls idag klockan 11:00 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen sänds direkt på www.riksbank.se.
Beslutet om reporäntan tillämpas från den 11 september 2019. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 17 september.

 

Globala konjunkturen dämpas, lägre globalt ränteläge

BNP-tillväxten i omvärlden, som varit stark under flera år, har nu mattats av och bedöms de kommande åren bli ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt. Under året har stämningsläget dock försämrats, bland annat till följd av handelskonflikten mellan USA och Kina och osäkerheten kring Storbritanniens utträde ur EU. Marknadsräntor har fallit påtagligt och även inflationsförväntningarna har fallit, framför allt i euroområdet. Flera centralbanker har sänkt sina styrräntor eller kommunicerat att penningpolitiken kan komma att göras mer expansiv. De penningpolitiska stimulanserna ger stöd åt den globala konjunkturutvecklingen.

Stark svensk ekonomi går in i en lugnare fas

Riksbanken har sedan en tid haft bilden av att den svenska konjunkturen skulle nå sin topp 2018 och därefter dämpas. Jämfört med prognosen i den penningpolitiska rapporten i juli bedöms BNP-tillväxten bli lite lägre och avmattningen på arbetsmarknaden ser ut att ske något snabbare än tidigare beräknat. Konjunkturen är dock fortsatt stark. Inflationen är sedan början av 2017 nära målet på 2 procent och de senaste inflationsutfallen har om något varit lite högre än väntat.

 

Inflationen fortsatt vid målet med räntehöjningar i långsammare takt

Att utvecklingen i stora drag varit i linje med Riksbankens prognos talar för att i dagsläget hålla fast vid den tidigare kommunicerade inriktningen på penningpolitiken det närmaste halvåret. I linje med prognosen i juli lämnas reporäntan därför oförändrad på –0,25 procent och liksom tidigare indikerar prognosen att räntan höjs mot slutet av året eller i början av nästa år. Marknadsräntorna har dock fallit påtagligt

 

och det globala ränteläget väntas vara lågt under ännu längre tid. Tillsammans med det försämrade stämningsläget understryker detta vikten av att gå försiktigt fram med penningpolitiken. De ekonomiska utsikterna bygger på att reporäntan framöver höjs i en långsammare takt än i föregående prognos. I enlighet med beslutet från april 2019 köper Riksbanken statsobligationer till ett nominellt belopp om sammanlagt 45 miljarder kronor från juli 2019 till december 2020. Det låga ränteläget fortsätter att ge stöd till den ekonomiska utvecklingen och inflationen.

 

Osäkerhet kring konjunkturutvecklingen

Det finns fortsatt stora risker som kan påverka konjunkturutvecklingen. Prognoserna tar hänsyn till att stämningsläget har försämrats men förutsätter att det inte blir ytterligare betydande nedgångar i förtroendet hos hushåll och företag i omvärlden och Sverige. Om konjunktur- och inflationsutsikterna skulle förändras kommer penningpolitiken att anpassas.

 

Viktigt med åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning

De svenska hushållen är högt skuldsatta och därmed känsliga för ändrade ekonomiska förutsättningar, som stigande räntor eller högre arbetslöshet. För att minska riskerna som är förknippade med hushållens skuldsättning och komma tillrätta med strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden behövs det åtgärder inom bostads- och skattepolitiken och en ändamålsenlig utformning av makrotillsynen.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta

Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

 

	2018	2019	2020	2021
KPI	2,0 (2,0)	1,8 (1,8)	1,9 (2,2)	2,1 (2,6)
KPIF	2,1 (2,1)	1,7 (1,7)	1,7 (1,8)	1,8 (1,9)
BNP	2,4 (2,4)	1,5 (1,8)	1,5 (1,6)	1,9 (1,8)
Arbetslöshet, procent	6,3 (6,3)	6,6 (6,3)	6,7 (6,5)	6,8 (6,6)
Reporänta, procent	-0,5 (-0,5)	-0,3 (-0,2)	0,0 (0,1)	0,2 (0,5)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2019 inom parentes. Källor: SCB och Riksbanken

 

Prognos för reporäntan

Procent, kvartalsmedelvärden

 

	2019 kv 2	2019 kv 3	2019 kv 4	2020 kv 3	2021 kv 3	2022 kv 3
Reporänta	-0,25 (-0,25)	-0,25 (-0,25)	-0,23 (-0,19)	0,04 (0,14)	0,20 (0,52)	0,37 (0,90)

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juli 2019 inom parentes.

 

Källa: Riksbanken

För att komma till pressmeddelandet, se HÄR