2016 startade Lantmäteriet, konsult- och analysföretaget Kairos Future, Telia och blockkedjeföretaget ChromaWay ett gemensamt projekt där man började utreda ifall blockkedjeteknik kan användas för fastighetsöverlåtelser. Projektet är nu inne i sin tredje fas och flera aktörer, bland annat Svensk Fastighetsförmedling, Landshypotek Bank, SBAB och Skatteverket har nu anslutit sig.
Trots att det skrivs mycket om projektet framgår det sällan hur tekniken fungerar. I dag används blockkedjor främst för transaktioner av kryptovalutor, som Bitcoin, men på senare tid har man börjat utreda ifall tekniken kan tillämpas på andra områden. När man utför en transaktion skickas information om transaktionen ut i form av ett ”datablock” som sprids ut till andra datorer (noder) i nätverket och dessa noder börjar nu verifiera transaktionen. När tillräckligt många verifikationer har kommit in godkänns transaktionen och blocket läggs till den ursprungliga blockkedjan som en ny länk. Hos samtliga noder finns en kopia av den ursprungliga kedjan.
Tekniken är mycket säker och i princip omöjlig att hacka eftersom man då måste hacka tusentals eller miljontals datorer samtidigt. Datorer som man dessutom inte ens vet var de befinner sig. För klassiska banktransaktioner måste bankerna spendera massor med tid och resurser på att koordinera, synkronisera och verifiera att varenda transaktion mellan två olika databaser har gått rätt till. Först när detta är klart flyttas pengarna över till mottagaren vilket är något man helt slipper med blockkedjor.
Nyligen presenterade Lantmäteriet dessutom en rapport som visar att blockkedjetekniken skulle kunna sänka räntorna hos de svenska bankerna med upp till 0,25 procent.
”Hela processen bli enklare att genomföra. Pappershanteringen försvinner, handlingar behöver inte skickas och de inblandade i transaktionen behöver inte samlas fysiskt på en plats. Det skapar snabbare flöden och med all säkerhet lägre kostnader”‚ säger Mats Snäll, digitaliseringschef på Lantmäteriet, till Di Digital.
Rapporten visar också att helt digitala fastighetsöverlåtelser kan spara flera miljarder kronor per år både för mäklare och banker. Även kunderna, d.v.s. säljare, köpare och bolånekunder, förväntas kunna ta del av de pengar som bankerna sparar in på minskad administration av transaktioner samt drastiskt minskade säkerhetsrisker.
Rapporten tar även upp att tekniken möjliggör en ”högre innovationstakt och nya affärsmöjligheter” som i förlängningen kan leda till ”besparingar och värdeskapande på ytterligare tre och fem miljarder kronor per år i Sverige”.
”Exakt hur vinsterna kommer att fördelas mellan bankerna, mäklarna, köparna och säljarna i framtiden är svårt att säga. Det lär ske naturligt eftersom att blockkedjetekniken kan göra aktörerna mer eller mindre viktiga i processen. De som är allra mest intresserade att driva innovation kommer sannolikt gynnas”, säger Mats Snäll till Di Digital.
Hur kan tekniken snabba på processen vid en fastighetsaffär?
Som det ser ut idag signeras fysiska papper som måste skickas via post, vilket kan ta flera dagar. Med blockkedjetekniken kan dessa dokument verifieras digitalt och för att säkerställa att säkerheten behålls skapas dessutom en form av digitala fingeravtryck som är unika för varje dokument. De fungerar som ett ”kvitto” på att allt har gått rätt till.
”I mitt tycke handlar allt om förtroende för systemet: att processen är säker och att man kan lita på den information och de rättshandlingar som finns. Det är den största vinsten med blockkedjetekniken. Dokumenten kan inte förvanskas eller korrumperas”, säger Mats Snäll till Di Digital.
Den 11 juni i år genomförde myndigheten den första helt digitala överlåtelsen i världen när en fastighet på Gotland bytte ägare.