Riksbankens första räntehöjning närmar sig vilket kommer leda till högre boränta. Men majoriteten av Sveriges bostadsägare är inte särskilt oroliga över vad det kan innebära i ökade bolånekostnader och verkar även förberedda genom att både spara och amortera. Samtidigt uppger många att de inte vet hur mycket deras hushåll skulle klara av i ökade bolånekostnader per månad när boräntan stiger. Det visar en undersökning som Fastighetsmäklarförbundet gjort i samarbete med Kantar Sifo.
Fastighetsmäklarförbundet har bland annat ställt frågan till villa,- radhus- och bostadsrättsägare om man är orolig över ökade bolånekostnader som följd av en höjning av reporäntan. Majoriteten, 65 procent, svarar att de inte alls är oroliga eller särskilt oroliga. Men en fjärdedel (25 procent) svarar att de är ganska eller mycket oroliga för ökade bolånekostnader, kvinnor är mer oroliga än män, 29 procent respektive 22 procent och i åldersgruppen 36-50 år är siffran 30 procent. Dessutom är villa- och radhusägare mer oroliga än bostadsrättsägare, 29 procent respektive 20 procent.
Svenska bolånetagare uppskattar i snitt att de skulle klara en bolånekostnad på strax över 5 000 kronor i månaden. Undersökningen visar dock på stora skillnader då 26 procent uppskattar att de inte skulle klara en höjning på mer än 2 000 kronor. Minst marginaler har personer över 65 år. En fjärdedel av denna grupp skulle inte klara en högre bolånekostnad än 1 000 kronor. Samtidigt uppger 30 procent att de är tveksamma eller inte vet hur mycket deras hushåll skulle klara i ökade bolånekostnader.
— Det är positivt att övervägande delen i undersökningen uppger att de inte är särskilt oroade, det borde tyda på en stabilitet och säkerhet i det enskilda hushållets ekonomi. Men det finns två delar i undersökningen som däremot sticker ut lite extra och som förvånar och oroar. Det ena är att 30 procent uppger att de är tveksamma eller inte vet hur mycket deras hushåll skulle klara i ökade bolånekostnader varje månad och det andra är att 26 procent uppger att de inte klarar av mer än 2 000 kronor i ökade bolånekostnader per månad. Vi vet att det kommer höjningar och även om det sker i små steg så är det viktigt att ta höjd och kalkylera för det. Många sitter på höga lån och för dem kan ju höjningen bli kännbar, även om höjningen sker i små steg. Det är viktigt att se över och räkna på sin totala boendekostnad inför framtiden så att man är förberedd. Förutom boräntan har framför allt husägare ökade elkostnader att ta hänsyn till och som redan idag äter upp mycket av bostadsekonomin, säger Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet.
79 procent av dem med bolån anger att de sparar och/eller amorterar för att möta ökade bolånekostnader. 42 procent anger att de både sparar och amorterar. Av dessa anger 64 procent att de sparar mindre än 5 000 kr per månad, och 72 procent uppger att de amorterar mindre än 5 000 kr per månad.
— Det är bra att så många uppger att de både sparar och amorterar varje månad, även om skillnaderna i hur mycket varierar. Flertalet har nog gott ekonomiskt utrymme idag och därför är det extra viktigt att nu när man kanske har lite mer pengar över lägger undan för framtida ökade kostnader så att man inte hamnar på marginalen, avslutar Carolina Stegman.
Fråga: Riksbanken kommer eventuellt att börja höja reporäntan under Q4 2018 el Q1 2019 vilket leder till ökad bolåneränta. Hur orolig är du för ökade bolånekostnader?
| Svar | Tot | Män | Kvinnor | -35 år | 36-50 år | 51-64 år | 65+ år |
| Inte alls orolig | 19 | 25 | 12 | 12 | 16 | 22 | 28 |
| Inte särskilt orolig | 46 | 45 | 47 | 45 | 50 | 45 | 42 |
| Ganska orolig | 20 | 18 | 23 | 21 | 24 | 18 | 17 |
| Mycket orolig | 5 | 4 | 6 | 5 | 6 | 7 | 2 |
| Tveksam, vet ej | 1 | 1 | 2 | 5 | 1 | 0 | 0 |
| Ej relevant, har inga bolån | 8 | 6 | 10 | 12 | 4 | 7 | 12 |
Se bif pressmeddelande för övriga frågeställningar och tabeller.
Om undersökningen:
Fältperiod: 9-17 oktober 2018. Antalet respondenter: 1500 (varav 997 bor i villa/radhus eller bostadsrätt). Metod: Webbundersökning i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade panel. Resultatet är vägt på kön, ålder och geografi.