En man köpte och sålde sex bostadsrätter och en villa inom loppet av fem år. Trots att mannen påstod sig ha bott i samtliga, ansåg såväl Skatteverket som förvaltningsdomstolarna att det rörde sig om näringsverksamhet.
För varje försäljning begärde mannen skatteavdrag för stora renoveringar. Skatteverket hävdade dock att det var osannolikt att mannen, som han själv påstod, hade bott i hemmen då han inte varit folkbokförd där. Skatteverket ansåg därför att bostäderna var att anse som näringsbostadsrätter respektive näringsfastighet, samt att de var lagertillgångar i näringsverksamhet.
Mot bakgrund av detta påfördes mannen skattetillägg då han ansågs ha lämnat oriktiga uppgifter i sina deklarationer. Han överklagade till förvaltningsrätten och hävdade att det inte rörde sig om näringsverksamhet.
Förvaltningsrätten gick dock på Skatteverkets linje och ansåg att det var ”mycket sannolikt” att det rörde sig om näringsverksamhet, och fann dessutom att bostäderna skulle betraktas som lagertillgångar i näringsverksamhet.
Kapitalvinsterna vid avyttringarna av bostäderna skulle således beskattas som näringsverksamhet och inte som försäljning av privatbostad. Mannen överklagade till kammarrätten som dock gick på förvaltningsrättens linje och avslog överklagandet.