Riksbanken: Reporäntan oförändrad på −0,25 procent

Global tillväxt bromsar in

Omvärldens BNP-tillväxt har de senaste åren bromsat in mot mer normala nivåer. Samtidigt är arbetslösheten låg i många länder. Jämfört med bedömningen i september har konjunkturutsikterna för euroområdet försämrats något. En expansiv penningpolitik i många länder bidrar dock till att ge stöd åt konjunkturen. Inflationen väntas därför stiga från låga nivåer. Handelskonflikten mellan USA och Kina och det oklara läget kring Storbritanniens utträde ur EU fortsätter samtidigt att skapa osäkerhet kring tillväxtutsikterna.

Snabbare avmattning mot mer normalt konjunkturläge

Liksom ekonomierna i omvärlden har den svenska ekonomin gått in i en fas med lägre tillväxt. Den information som kommit sedan det penningpolitiska beslutet i september pekar på att konjunkturen mattas av lite snabbare än väntat. Men avmattningen innebär en normalisering av ett ekonomiskt läge som varit starkt i många år med hög tillväxt och en god utveckling på arbetsmarknaden.

Troligt att reporäntan höjs i december

Även om prognoserna är något nedreviderade ger de inte bilden av en lågkonjunktur, vare sig i omvärlden eller i Sverige. Inflationen har sedan början av 2017 varit nära inflationsmålet. De senaste månaderna har den visserligen sjunkit tillbaka, men detta var väntat och inflationsutsikterna för det närmaste året är sammantaget oförändrade sedan i september. I linje med prognosen från september har direktionen därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,25 procent. Prognosen indikerar liksom tidigare att räntan mest sannolikt höjs i december till noll procent.

Konjunktur- och inflationsutvecklingen i omvärlden och Sverige de kommande åren är mycket osäker och det är därför svårt att idag säga när det är lämpligt att höja reporäntan nästa gång. Prognosen för reporäntan är nedreviderad och indikerar att räntan kommer att vara oförändrad under en längre tid efter den förväntade höjningen i december. I enlighet med beslutet från april 2019 köper Riksbanken statsobligationer till ett nominellt belopp om sammanlagt 45 miljarder kronor från juli 2019 till december 2020. Det låga ränteläget fortsätter att ge stöd till den ekonomiska utvecklingen och inflationen.

Osäkerhet kring konjunkturutvecklingen

Om utsikterna skulle förändras kan penningpolitiken framöver behöva anpassas. Förbättrade utsikter skulle motivera en högre ränta. Om ekonomin istället skulle utvecklas sämre kan direktionen komma att sänka reporäntan eller på annat sätt göra penningpolitiken mer expansiv.

Viktigt med åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning

De svenska hushållen är högt skuldsatta och därmed känsliga för ändrade ekonomiska förutsättningar. För att minska riskerna som är förknippade med hushållens skuldsättning och komma tillrätta med strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden behövs det åtgärder inom bostads- och skattepolitiken och en ändamålsenlig utformning av makrotillsynen.

*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i september 2019 inom parentes. SCB har identifierat kvalitetsbrister i AKU vilket  medför att statistiken för arbetslösheten 2018 kv2–2019 kv3 är missvisande. De siffror som direkt berörs av detta är kursiverade inom hakparentes.
Källor: SCB och Riksbanken

*Procent, kvartalsmedelvärden
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i september 2019 inom parentes.
Källa: Riksbanken