Samordningsfunktionen har publicerat två nationella riskbedömningar om hur olika organisationsformer kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.
För mäklare och mäklarföretag är rapporterna ett viktigt och aktuellt underlag för mäklarföretagens allmänna riskbedömningar, interna rutiner och bedömningar i enskilda kundrelationer.
Rapporterna innehåller däremot inte några nya bindande regler och innebär inte att alla affärer med aktiebolag eller föreningar automatiskt ska betraktas som högrisk.
Aktiebolag bedöms ha den högsta risknivån på samhällsnivå. Bolag används bland annat för att dölja verkligt ägande, skapa skenbart legitima transaktioner och få tillgång till företagskonton.
Målvakter, bulvaner och utnyttjade identiteter är centrala riskfaktorer. Det understryker vikten av att mäklaren inte enbart kontrollerar den formella företrädaren utan också förstår vem som faktiskt kontrollerar bolaget och för vems räkning transaktionen genomförs.
Registeruppgifter kan vara felaktiga eller inaktuella. Rapporten pekar uttryckligen på kvalitetsbrister i bland annat registret över verkliga huvudmän. En registrerad uppgift bör därför inte alltid godtas okritiskt om andra omständigheter väcker frågor.
Utländska bolag, komplexa ägarstrukturer och flera mellanliggande bolag kan försvåra identifieringen av den verkliga huvudmannen och medlens ursprung.
Bostadsrättsföreningar lyfts särskilt. Rapporten beskriver exempel där kriminella aktörer genom målvakter, falska styrelseprotokoll, belåning och oriktiga fakturor har tagit kontroll över eller tömt föreningar på tillgångar. Risken för att bostadsrättsföreningar utnyttjas bedöms som medelhög på samhällsnivå.
Läs mer i rapporterna:
Nationell riskbedömning 2026 – Juridiska personer och konstruktioner
Nationell riskbedömning 2026 – Civilsamhällesorganisationer
Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2024/2025 (pdf, 5 MB)