Jag samtalar gärna med Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) och Mäklarsamfundet, kanske skulle reportern från Uppdrag granskning gjort detsamma?
Förra veckan träffade jag FMI tillsammans med representanter från Mäklarsamfundet, detta för att diskutera och utvärdera aktuella utvecklingsområden, med en förhoppning om att hitta gemensamma nämnare att kunna samverka kring i kärnfrågor för fastighetsmäklarsektorn.
Att Uppdrag granskning dagen innan släppt ”Bolånefusket”, som inte bara visar upp en brottslig verksamhet utan även ett bristande system inom såväl bank- och mäklarbranschen – vår bransch – borde om något utvecklas till ett samtal om lämplighet, ansvar och hur vi tillsammans kan arbeta för att stärka och ytterligare kvalitetssäkra branschen.
Fastighetsmäklarförbundet är på inga sätt obekant med dessa frågor och har under året lyft praktiska lösningar i olika branschråd om gemensamma riktlinjer. Och när det kommer till lämplighetsprövning skulle jag vilja påstå att vi gått i bräschen för det. Våra bakgrundskontroller av nya medlemmar är omfattande och det är inte ovanligt att vi nekar mäklare som söker sig till oss. Det behöver inte handla om personer med ett långt register, men om bakgrundskontrollerna indikerar dåligt skött ekonomi eller företeelser inom straffregistret som kanske till synes känns ringa, så kan det vara skäl nog att ifrågasätta en mäklares redbarhet – är det inte här vi måste börja?
Här behöver branschförbunden, medlemsföretagen och FMI stå enade, för om det är någonstans samverkan behöver bli bättre är det just här. Vi, Mäklarsamfundet och FMI har ett stort inflytande i detta och därmed ett stort gemensamt ansvar.
Det vi fick se i Uppdrag granskning är inte ”en av Sveriges främsta mäklare” snarare ett skolboksexempel på en olämplig individ som skor sig på att utnyttja systemet. Av landets över 7600 fastighetsmäklare tillhör dessa personer endast en promille – det är viktigt att vi kommer ihåg det.
Och för att vi fortsatt ska kunna angripa frågor kring penningtvätt och skapa förutsättningar för mäklare i sin roll som grindvakter mot kriminella utövare – krävs mycket mer än mallar och digitala verktyg.
Att ett centralt bostadsrättsregister nu ska bli verklighet kommer att bidra till en större transparens och bättre kontroll mot penningtvätt. Något som jag också hoppas kommer bidra till en bättre samverkan mellan banker, myndigheter och fastighetsmäklarbranschen.
Idag krävs det att mäklare har rätt mindset och kunskap om hur man navigerar sig igenom ett diffust regelverk där fallgroparna ser olika ut varje gång och samtidigt kunna identifiera när något är avvikande och varför.
Det är också därför vi på Fastighetsmäklarförbundet sett till att löpande hålla kurser och utbildningar med betoning på praktiska exempel ur verkligheten för att någon sorts pedagogik ska sättas i ryggraden. Samtidigt som vi låter våra medlemmar få obegränsad telefonrådgivning, där vi på senare tid överösts av penningtvättsfrågor och fått chans att hantera frågor i varje unikt fall.
Att behöva beskåda reportaget på Uppdrag granskning innebar för mig en enorm skämskudde och samtidigt frustration över ett abrupt slut som lämnar frågetecken.
Vi fick se en uppmålad bild av en blind bransch, där dumdristig girighet blev fallet för en brottslig verksamhet som fått fortgå och inte bara påverkat bostadsförsäljningar, utan även mäklarkårens förtroende. Att reportern varken knackade på hos bankerna, branschförbunden eller att FMI som branschens tillsynsmyndighet vart bjudna till bordet kändes som en tråkig miss.
Carola Russmark, vd på Fastighetsmäklarförbundet