Ett alltmer omfattande regelverk och ökade krav på regelefterlevnad förändrar fastighetsmäklarens roll. I en bransch där juridisk kompetens och ansvar blir allt viktigare krävs mer än traditionell försäljning. Maryam Akhondipour, jurist och forskare i fastighetsrätt vid Lunds universitet, har valt att ta klivet in i mäklaryrket och ser stärkt kunskap och ökat samarbete som avgörande för branschens framtid.
Du har en bakgrund som jurist och har forskat i fastighetsrätt vid Lunds universitet. Vad fick dig att ta steget mot mäklaryrket?
Jag var nyfiken på juridiken och processen kring överlåtelse av fast egendom. Vid en närmare granskning av rättsområdet insåg jag att fastighetsmäklare i huvudsak arbetar med de praktiska momenten, där juridiska frågeställningar ofta aktualiseras – frågor som jag själv ville fördjupa mig i. Även personliga erfarenheter från en tidigare bostadsförsäljning påverkade mitt beslut. Jag upplevde då att fastighetsmäklarens engagemang och tillgänglighet var begränsade, vilket väckte en vilja hos mig att själv arbeta mer närvarande och tillgängligt i rollen.
Hur har din juridiska kompetens påverkat dig i din roll som mäklare? Finns det situationer där du märker att det gör extra stor skillnad?
Min juridiska kompetens har gett mig en grundläggande trygghet i rollen som fastighetsmäklare. Den tryggheten har i sin tur gjort att jag i utmanande situationer kunnat förhålla mig nyfiken och lösningsorienterad snarare än stressad. Den juridiska bakgrunden har gjort särskilt stor skillnad för uppdragsgivare. När frågor uppstår eller när det finns ett behov av att förstå bakgrunden till juridiska problemställningar som aktualiseras i mäklararbetet har jag kunnat ge fördjupade och pedagogiska förklaringar, inte bara kring vad som gäller enligt lag, utan även kring lagstiftarens syfte och de bakomliggande övervägandena.
Du har nämnt att du gärna vill fortsätta forska på mäklarjuridik i framtiden. Finns det områden du tycker är särskilt intressanta eller problematiska i dagens regelverk?
Ett område inom mäklarjuridiken som jag finner särskilt intressant, men samtidigt problematiskt, är tillämpningen av penningtvättslagstiftningen i mäklaryrket. Regelverket ställer höga krav på fastighetsmäklare när det gäller kundkännedom, riskbedömningar och rapporteringsskyldighet. Samtidigt råder det i praktiken ofta osäkerhet kring hur dessa skyldigheter ska omsättas i det dagliga arbetet. Särskilt utmanande är tolkningsfrågor kring hur långt utredningsansvaret sträcker sig i olika situationer.
Hur har du upplevt att kombinera mäklaryrket med fortsatta studier? Har du några tips till andra som funderar på att göra något liknande?
Kombinationen av mäklaryrket och fortsatta studier har fungerat väl för mig, men den förutsätter tydliga ramar och en medveten avgränsning av arbetet. Det är avgörande att vara realistisk kring hur mycket tid och energi som faktiskt kan läggas på respektive uppdrag. Ett särskilt värdefullt arbetssätt har varit att samarbeta med en kollega och fördela arbetsuppgifterna på ett strukturerat sätt. Jag tycker generellt att fastighetsmäklare i större utsträckning bör samarbeta när arbetsbelastningen blir hög, för att säkerställa att varje objekt får den tid och omsorg som krävs.
Mäklaryrket är ofta intensivt och kräver stort engagemang. Vad tycker du är mest givande och vad är mest utmanande?
Det mest givande med mäklaryrket är mötet med människor. För mig är det meningsfullt att få samtala med spekulanter, förstå deras behov och förutsättningar samt vägleda dem genom en av livets större affärer. Som fastighetsmäklare har man dessutom en viktig samhällsroll. Man fungerar som en professionell och opartisk mellanman och bidrar till att skapa trygga och rättssäkra fastighetsöverlåtelser. Det mest utmanande är yrkets intensitet och det höga tempo som ofta präglar arbetet, särskilt när flera uppdrag pågår parallellt. För att upprätthålla kvalitet, tillgänglighet och noggrannhet krävs både god struktur och förmåga att sätta gränser. Även här ser jag samarbete med kollegor som en nyckelfaktor.
Fastighetsbranschen påverkas just nu av bland annat förändrade räntor och ett ökat regelverk. Vad ser du som de viktigaste utmaningarna och möjligheterna framåt?
Ett ökat regelverk i kombination med förändrade räntelägen ställer högre krav på fastighetsmäklares kompetens och förmåga att tillämpa regelverket korrekt. För att möta dessa krav behöver yrkesrollen fortsätta utvecklas bortom den traditionella ”säljstämpeln” som ibland förknippas med branschen. I det sammanhanget är det positivt att fastighetsmäklarutbildningen nu utökas till tre års heltidsstudier. En viktig möjlighet framåt är också ett ökat samarbete mellan mäklare. Genom att dela kunskap, avlasta varandra och arbeta mer teambaserat skapas bättre förutsättningar för både framgångsrika affärer och en korrekt tillämpning av ett alltmer komplext regelverk.