Enligt Dagens nyheter ökade omsättningen i mäklarbranschen från knappt 8,7 miljarder kronor till 10,3 miljarder mellan 2014 och 2017 samtidigt som vinstmarginalen steg från 15,7 procent till 25,3 procent. Ökningen av vinstmarginalen tros dock bero på Hemnet-försäljningen.
Fastighetsmäklarförbundets vd, Carolina Stegman, anser dock inte att det är bostadspriserna som är det mest avgörande för mäklarnas inkomster utan snarare antalet affärer.
– Om det är svårsålt så påverkar det lönsamheten. Ser vi att det är många affärer som görs behöver inte lönsamheten gå ner bara för att priserna gör det, säger hon till Dagens nyheter.
Befolkningsökning och fortsatt urbanisering är två krafter som driver fram ökningen av antalet affärer. Men det finns fler.
– Jag tror att man anpassar sitt boende mer till sin livsstil. Man gör en bostadskarriär, säger Stegman.
Gjorde man inte det tidigare?
– Inte i samma utsträckning.
Branschen växer, men det är också många som hoppar av – i synnerhet kvinnor. Bakom ligger en utveckling som pågått sedan högskoleutbildning blev ett krav för mäklare på 1990-talet.
– Då började en föryngring. Från att det var ganska vanligt att det var män 50+ som var mäklare och som hade det som en andra karriär i livet, kommer det in unga som har det som första yrke efter sin utbildning, säger Stegman.
– Och många, många fler kvinnor, tillägger hon.
Det har även skett en specialisering – en mäklare jobbar antingen med bostadsrätter eller med villor och specialiserar sig dessutom på ett särskilt område.
Dessutom använder sig mäklare i dag i högre grad av professionella fotografer i stället för att fotografera själva. Samma sak gäller så kallad stajling, att bostaden pyntas inför en visning. I dag görs det av proffs.
Denna specialisering kommer att fortsätta, tror Stegman, liksom konsolidering – att allt fler mindre mäklare går in i någon av de stora kedjorna där kostnaderna kan slås ut på fler.
– Ja, det blir svårare att driva den lilla byrån på hörnet, säger Stegman.
Vid sidan av specialisering och konsolidering är det en sak till som lyfts fram allt mer bland mäklarna: trygghet.
– Tidigare pratade man inte om sådant som pension, säger Stegman.
Det har ändrats när de yngre vill veta att de kan bilda familj och ändå arbeta som mäklare.
– Jobbar du till 100 procent på provision och inte vet vilken lön du får från en månad till en annan så tenderar det att leda till osäkerhet.
– Nu måste branschen anpassa sig, just för att det kommer fler unga in i branschen, säger Stegman.
En sådan förändring är att en del mäklare börjar ha visningar lunchtid på vardagar, i stället för helger och kvällar.
Carolina Stegman återkommer ständigt till arbetsmiljön. Stressen gör att det blir en hög omsättning i branschen. Trots det är utbildningen populär – möjligen för att många studenter inte förstår vad som krävs.
– Jag hörde en skräckhistoria om att en syokonsulent hade sagt: vill du bli rik, bli fastighetsmäklare, berättar Stegman med en rysning.
– Det är ett stentufft jobb! Är det det man söker så är det kanske andra branscher man ska söka sig till. Mäklarjobbet är ett tidskrävande jobb, säger hon.
Men en del blir rika?
– Ja, absolut!
Vad krävs för att bli framgångsrik?
– Det kräver många timmar. Och man ska vara duktig på att nätverka, att komma ut och träffa folk. Och att man inte släpper kunder, även om de säger att man ska flytta först om ett par år!
Källa: Dagens Nyheter
Foto: Thomas Karlsson