I onsdags släppte Riksbanken sin första finansiella stabilitetsrapport för 2018. I rapporten bedömer Riksbanken att ”det bör införas ett centralt register för bostadsrättspanter för att minska att enskilda hushåll drabbas av ekonomiska förluster i händelse av dold pant”.
Avsaknaden av ett centralt bostadsrättsregister har sedan tidigare uppmärksammats av Fastighetsmäklarförbundet och vi är glada över att även Riksbanken nu ställer sig bakom förslaget.
Tidigare har bland annat Lantmäteriet, Kronofogdemyndigheterna och konsumentverket förespråkat förslaget.
– Vi är glada att de lyfter ämnet då det är viktigt för konsumenttryggheten. Det ligger väldigt mycket panter för privatpersoner i osäkra register hos olika bostadsrättsföreningar och det är inte rimligt att ha ett så osäkert system när det är privatpersoners ekonomi man hanterar. Ett centralt register är därför av största vikt och det är glädjande att frågan lyfts av fler aktörer som ser behovet och att nu även Riksbanken lyfter den, säger Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet.
I Riksbankens rapport finns även faktarutan ”Panter i bostadsrätter kräver centralt register”.
Nedan har vi valt att citera hela texten.
”När ett hushåll köper en bostadsrätt tecknas oftast ett bolån, där bostadsrätten sätts i pant som säkerhet för lånet. Det innebär lite förenklat att banken har möjlighet att få bostadsrätten utmätt om hushållet av någon anledning inte kan betala av sitt lån. Uppgifter om pantsatta bostadsrätter finns i dagsläget inte samlade i ett centralt register. I stället är det bostadsrättsföreningens styrelse som är skyldig att föra register över eventuella pantsättningar i föreningen.
Branschorganisationer och statliga utredningar har framfört att avsaknaden av ett centralt register kan medföra problem. Till exempel finns risken att bostadsrättsföreningarna inte har tillräckliga rutiner för att hantera pantsättningar. För det enskilda hushållet kan bristfälligt hanterade pantregister i värsta fall leda till en situation där bostadsrätten blir utmätt för att en tidigare ägare inte har skött sina återbetalningar till den bank som har panträtt i bostadsrätten.
Eventuella brister i bostadsrättsföreningarnas egna pantregister kan leda till problem eftersom investerare måste kunna lita på att en pant utgör en säker fordran. Ett system som säkerställer en hög tillförlitlighet vid pantsättning bidrar i förlängningen till att bibehålla ett högt förtroende för säkerställda obligationer, eftersom krediter mot pant i bostadsrätt ingår i den underliggande säkerhetsmassa som är kopplad till de säkerställda obligationerna.
Drygt 30 procent av den totala utlåningen med småhus och bostadsrätter som säkerhet utgörs av utlåning med bostadsrätt som säkerhet. Pantsättningen bör vara lika tillförlitlig som den för småhus för att säkerställa förtroendet för säkerställda obligationer och minska risken för att enskilda hushåll drabbas av ekonomiska förluster. Riksbankens bedömning är därför att det bör införas ett centralt register för bostadsrättspanter.”