Fast och lös egendom

I jordabalken anges vad som är fast egendom. Fast egendom är jord, d.v.s. själva marken. Fast egendom indelas sedan i fastigheter. Till fastigheten finns tillbehör, så kallade fastighetstillbehör, såsom exempelvis byggnaden. Fastighetstillbehör ingår i köpet. Tillbehör finns även till byggnaden, så kallade byggnadstillbehör, och även dessa ingår i köpet om inte annat särskilt avtalas.

Man kan särskilt avtala om att sådant som är lös egendom, exempelvis bohag eller maskiner, ska ingå i köpet. Omvänt gäller att man kan bestämma att det som är byggnadstillbehör inte ska ingå i köpet. Men om man inte avtalar något särskilt, gäller att tillbehören ingår i köpet.

Jordabalken innehåller exempel på vad som är fastighetstillbehör. Uppräkningen är inte uttömmande. Man brukar säga att om det finns en ändamålsgemenskap mellan ett visst föremål och fastigheten, hör det till fastigheten. Säljaren måste naturligtvis också äga föremålet (och inte till exempel ha hyrt det).

För fastighetstillbehör gäller, utöver kravet på ändamålsgemenskap, att föremålet ska vara mer eller mindre fast förankrat på fastigheten. För byggnadstillbehör är detta inte nödvändigt.

Exempel på fastighetstillbehör är följande.

  • Byggnad (även lekstuga, friggebod, växthus,
    uthus)
  • Ledningar för el och VA
  • Stängsel
  • Flaggstång med lina
  • Träd och buskar
  • Naturlig gödsel
  • Solur
  • Brevlåda
  • Sandlåda
  • Grindar
  • Torkvinda
  • Flytbrygga

Exempel på byggnadstillbehör är följande.

  • Garderober och garderobsinredning
  • Duschkabin
  • Kylskåp
  • Inmonterad mikrovågsugn
  • Toalett och badrumsinredning
  • Persienner
  • Frys
  • Stege för sotning
  • Inbrottslarm
  • Spisfläkt
  • Mangel
  • Brandlarm
  • Badkar
  • Fönsterluckor
  • Hatthylla
  • Badrumsskåp
  • Radiatorer
  • Kamin
  • Torktumlare
  • Parabolantenn
  • Tvättmaskin
  • Torkskåp
  • Porttelefon
  • Centraldammsugare

Ibland kan det vara osäkert om ett visst föremål ska ses som ett byggnadstillbehör eller inte. Som exempel kan nämnas lamellgardiner. I så fall bör det anges i köpekontraktet om föremålet ska ingå i köpet eller inte.

Fastighetsmäklaren ska vid behov ta upp frågan om vad som utgör fast egendom och se till att parternas överenskommelser dokumenteras i köpekontraktet. Om ett visst föremål nämns i mäklarens objektsbeskrivning, kan man normalt förutsätta att det ingår i köpet.

Bostadsrätter

För bostadsrätter är läget delvis annorlunda. De föremål som föreningen har tillfört lägenheten, exempelvis vitvaror och hatthylla, kan säljaren aldrig undanta från köpet: säljaren äger ju inte föremålen utan det gör föreningen. Det gäller även om bostadsrättshavaren skulle ha bytt ut föremålen, exempelvis ersatt föreningens vitvaror med nya i samband med en köksrenovering. De nya vitvarorna kommer att ägas av föreningen.

I övrigt kan man hämta ledning från jordabalkens regler om byggnadstillbehör: sådana föremål som hade utgjort byggnadstillbehör om det hade varit fråga om en fastighet, anses ingå i köpet om de inte särskilt har undantagits i köpekontraktet.