En majoritet av svenska bolånetagare budgeterar inte för sin privatekonomi. Det visar den årliga undersökning ”Bostadsköpet och tryggheten” som genomförs av TNS Sifo på uppdrag av SBAB. Boendeekonomen Emma Persson förklarar fördelarna med att se över sina finanser och tipsar om hur man gör en budget.

I höstas, under perioden 6–17 november, svarade 1 127 personer som har bolån bland annat på frågan om hur många som gjort en budget för privatekonomin. Majoriteten, 52 procent, svarar att de inte har gjort det.

– Att veta hur förberett ditt hushåll är för olika typer av förändringar, såsom räntehöjningar eller arbetslöshet, handlar om att veta hur dina marginaler ser ut. Att göra en budget är ett utmärkt sätt att skaffa sig den överblicken och det är problematiskt att inte fler tar den möjligheten, säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

Det syns också i statistiken att det finns vissa skillnader mellan åldersgrupperna. 6 av 10 i åldersgruppen 18–34 har gjort en budget, medan endast 4 av 10 i åldersgruppen 55–80 gjort det.

– Bara för att inkomsten kanske blir högre eller belåningsgraden lägre i takt med stigande ålder är det inte bra att släppa kollen på privatekonomin. Det kan finnas stora privatekonomiska händelser kvar i livet, som pensionen eller att flytta till ett mindre eller mer ändamålsenligt boende. Det kan vara bra att veta hur ekonomin ser ut inför dessa händelser, säger Emma Persson.

Tips till dig som vill göra en budget och behålla kontrollen:

  1. Avsätt tid, gärna tillsammans med en eventuell partner, för att kunna fokusera ordentligt på budgeten. Det kanske inte känns som det roligaste du kan göra med en ledig kväll men det kommer att kännas värt det i slutändan.
  2. Använd internetbanken eller mobilbanken för att hitta utgifter och inkomster. Det är lätt att glömma vissa abonnemang och tjänster som man skaffat. Använd också gärna Konsumentverkets budgetkalkyl, där finns även schablonbelopp som du kan använda dig av.
  3. a) Om du får ett överskott i kalkylen, fundera på hur du ska använda det. Behöver du spara mer, räcker det till en räntehöjning eller har du en buffert om det händer något oförutsett?
    b) Om du får ett underskott så är det ofta lättast att börja fundera på dina utgifter. Vilka tjänster och abonnemang kan du t ex säga upp eller hitta billigare alternativ till?
  4. Med hjälp av ekonomi-appar, som exempelvis Tink, kan du på ett enkelt sätt fortsätta att ha kontroll över din ekonomi över året.