Förra veckan presenterade Finansinspektionen sitt nya förslag om ett skärpt amorteringskrav. Förslaget går ut på att nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst måste amortera 1 procent mer av bolånet, per år, än de måste i dag.

De skärpta reglerna innebär att de mest sårbara hushållen, med stora skulder i förhållande till både inkomster och bostadens värde, kommer att behöva amortera minst 3 procent av bolånet per år. Samma undantag som tidigare kommer dock att gälla, till exempel vid arbetslöshet.

Men vad tycker egentligen experter inom området? DN har pratat med, bland annat, Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, om det nya förslaget.

Vilken är din första reaktion på förslaget?

– Amorteringskultur är bra. Jag tycker det är väldigt sunt att amortera på det vi lånat, men om det påverkar rörligheten, att folk kan flytta, blir jag orolig.Vi har ju redan sett att amorteringskravet fått viss effekt, så man kanske skulle vänta och se effekterna av nya amorteringskraven ännu lite längre.

Vilka blir förlorarna?

– De som ska flytta hemifrån och även de som ska separera kommer att vara förlorarna. Det är vissa saker man inte kan rå på som de grupperna har det svårare att välja billigare, framförallt de som separerar. Det kan vara barn inblandat och avstånd eller utrymme är viktigt.

Hur skulle förslaget påverka bostadsmarknaden?

– 2010 hade jag fel i tron om att förstagångsköpare skulle minska i omfattning och trodde att ettorna skulle tappa i pris, men det blev precis tvärtom. Den trenden kanske man får se en fortsättning av. Men prismässigt utifrån ett storstadsperspektiv finns inte så mycket billigt, så man kan inte pressa ut det mycket till.

Hur ska privatpersoner agera tycker du?

– Det man kan önska, om det går igenom, är att det skulle gå fortare än förra gången, så det är ju bra om man bara hakar på det befintliga. Det som var olyckligt förra gången man skärpte kraven var att man stressade människor att agerar innan, men så hände ingenting. Det är livets största affär, det måste vara klara besked.

Förslaget går nu ut på remiss och om regeringen godkänner kravet kan det träda i kraft i början av 2018.